Får man härmas?
I julklapp hade min chef fått världens coolaste och snyggaste tröja i svart fuskpäls som ser ut lite som en eskimåtröja från barndomens sagoböcker.
Den var är sydd med pälsen inåt och sedan väller pälsen ut som i en liten skorstenskrage i halsen, baksidan på pälstyget utåt då såklart.
Jag blev grön av avundsjuka tills jag kom på att i sonens garderob har jag ett EXAKT LIKADANT TYG undanstuvat som jag köpte för ca fyra år sedan i Stockholm på Ohlssons, jag hade till och med tänkt att sälja det för jag kom inte på ett enda plagg jag skulle vilja sy i det.
Tills jag nu då såg chefens eskimåtröja för då blev det = inte sälja pälstyg på några villkor Frk Österholm.
Så får man då som sagt härmas?
Jo det det får man väl.
Kan man sy så kan man och har man exakt samma tyg hemma så har man, vill man då ha något som man kan sy så gör man bara det.
Punkt på den liksom, eller ja halvpunkt iallafall.
Nu ska jag och Milou ge oss iväg i ett dimmigt landskap och få lite luft, inte lika fint ute idag som igår.
Snarare då dimmigt som sagt är varm luft möter kall gssar jag.
Vi ses senare eller imorgon.
Snarare då dimmigt som sagt är varm luft möter kall gssar jag.
Vi ses senare eller imorgon.
